Pantheons suckar

Att resa och att skriva är två aktiviteter som otvetydigt stimulerar varandra. Varje gång jag reser någonstans skriver jag. Och jag skriver mycket.

Sedan sex år tillbaka i tiden har jag publicerat poetiska reseskildringar från platser som jag besökt och bott på: Kiev, Stockholm, Uppsala, Güstrow, England, Öland. Det är inre resor och yttre på samma gång.

Nu har jag precis gett ut "Vad suckar Pantheon?".

Mitt i turistströmmens virvlar vid Roms tunnelbana försvinner diktjagets son – och i de förtvivlade sekunderna som följer kollapsar alla distanserade observationer och litterära reflexioner till en enda rå känsla av fasa. 

Jaget är en man som brottas med sig själv. Han reser, observerar och skriver – men ifrågasätter ständigt vad det egentligen är värt. På Medelhavets stränder och i Roms gator möter han tiggare, turister och historiens tyngd, medan han försöker förstå sin egen plats i det hela.

Vid Paulus grav ställs modernitetens ytlighet mot något han inte riktigt kan formulera men inte heller kan ignorera.

Boken kan inskaffas på Bokus och snart på Adlibris.