Varför Skandiamannen INTE mördade Olof Palme

Vi vet att Olof Palmes mördare flydde från mordplatsen in i gränden och vidare upp för trapporna mot Malmskillnadsgatan (en film om detta kan ni se här). Om Stig Engström är Olof Palmes mördare kan han inte ha varit kvar på mordplatsen och iakttagit vad som skedde där efter att han själv flytt iväg.

Det är logiskt.

När Skandiamannen, Stig Engström, återvänder till Skandia från mordplatsen ca 20 minuter efter mordet pratar han med väktaren Anna-Lisa Gahn (förhöret kan läsas här). Stig är i upplösningstillstånd men lämnar ändå många detaljer kring iakttagelserna av mordet:

"Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod ur munnen och det var lite så där. Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väldigt brysk mot henne så där och ja."

Stämmer den iakttagelsen - att poliserna varit bryska mot Lisbeth? Om det stämmer kan Stig bara ha varit vittne på platsen, eftersom mördaren hade flytt minuter tidigare.

Gösta Söderström var första polis på plats, och hur han beskriver sitt handhavande med Lisbeth kan man lyssna till här. 

Det han berättar visar att Lisbeth Palme var i ett förvirrat tillstånd. Gösta Söderström berättar att han vid andra försöket inte lyckas få kontakt med Lisbeth, han tar tag i henne och försöker sätta in henne i bilen för att prata i lugn och ro, men hon bara slår ifrån sig och vill inte delta i det.

Stig har alltså gjort en iakttagelse som tyder på att han var ett vittne på mordplatsen - han var i så fall inte mördaren som sprang iväg.

Gällande Skandiamannen finns det hur mycket som helst att diskutera, men om man vill hävda hans skuld måste man bl.a. kunna visa på att han inte var på plats på mordplatsen (under en rimlig tid) efter skotten - och med andra ord måste man kunna förklara hur han i så fall kunde beskriva kända fakta från mordplatsen tätt inpå mordet. Som t.ex. detta med polisens "bryska" beteende mot Lisbeth. Stig Engström kan ju f.ö. om han är GM inte ens veta att Lisbeth funnits kvar på mordplatsen när polisen kommer - ambulansen kunde ha kommit först osv. Att Stig ens beskriver polisens hantering av Lisbeth är, om han är gärningsman, ganska vågat - precis som resten av hans handlande är om han skulle vara den skyldige.

- - -

Den första invändningen man kan göra mot ovanstående är att konstatera att ett väktarförhör trots allt är en andrahandskälla. Det hölls inget förhör med Stig Engström på mordnatten vilket hade varit en säkrare källa till hans påstående. Å andra sidan är det frågan om det finns några kända svagheter med väktarförhöret - det verkar som om Anna-Lisa Gahn ger en bild som stämmer överens med vad andra har sagt, t.ex. att Stig Engström var mycket upprörd när han återvände till Skandia efter att ha vistats på mordplatsen.

Det finns även livliga semantiska diskussioner kring om ordet "brysk" verkligen stämmer överens med vad Gösta Söderström beskriver. Beskriver Söderström sitt handhavande med ord som kan likna innebörden av ordet "bryskt"? 

Det kan diskuteras, och man får då gå till flera källor än enbart den jag länkade. 

Man kan i anslutning till detta undra om Gösta Söderström gör en korrekt beskrivning, om han kanske tonar ner sin eventuella bryskhet eller om han förstärker den? Det var ju trots allt statsministerns fru han försökte hantera och lugna ner. Kan hända ger det anledning att underbetona eventuell "bryskhet"?

Men kanske spelar det inte så stor roll, "brysk" är om vi får tro väktarförhöret Stigs egen tolkning av polisens hantering, och klart är åtminstone att en sådan tolkning inte går emot vad andra har beskrivit på mordplatsen. Vill man hävda Stig Engströms skuld i mordet på Olof Palme har man en stor bevisbörda.

Ovanstående pekar alltså snarare på att Stig har varit närvarande på platsen som ett vittne - han kan i så fall inte ha varit gärningsman.